Knöl

Var på kroppen har du hittat en knöl?

Knöl

Det är vanligt att förknippa knölar med någonting farligt men majoriteten av knölarna du hittar på kroppen är ofarliga. Vart knölen sitter på kroppen kan hjälpa till att veta vad orsaken till ofta nyupptäckta knölen är. Om du som kvinna hittar en knöl i bröstet är det alltid viktigt att gå på undersökning hos en vårdpersonal. Skulle en knöl sitta i ljumsken, vara nyupptäckt och i samband med förkylningsvirus eller en annan pågående infektion i kroppen kan det vara bra att veta, innan man blir orolig, att vi har lymfkörtlar som kan reagera och svullna i samband med infektion. Att lymfkörtlarna svullnar upp är normalt och är ett tecken på att immunförsvaret fungerar som det ska. Ibland vet man inte om att kroppen har utsatts för ett virus, men immunförsvaret reagerar och lymfkörtlarna svullnar. Knölar som sitter på halsen är oftast ofarliga och försvinner oftast av sig själv. Är knölen kraftigt röd, det har bildats var eller hela armhålan är röd är det bra att det undersöks på en vårdcentral. En knöl i hårbotten som är elastisk och rund kan vara ett aterom, Ett aterom är när en talgkörtel täpps till och den kan inte tömma sig själv, det kan leda till att knölen växer i storlek, blir varm, blir röd och gör ont. Ett aterom är rörlig mot sitt underlag.

Frågor om Knöl

Kort om knölar:

En nyupptäckt knöl på kroppen är självfallet oroväckande då det värsta oftast misstänks. Dock är de flesta knölar ofarliga och behöver inte behandlas, så kallade godartade knölar, det finns dock knölar som är ett tecken på allvarligare sjukdomar, så kallade elakartade knölar.

Det allra viktigaste är att känna igenom sin kropp med jämna mellanrum för att dels upptäcka knölar snabbt men att även för att känna igen vad som är normalt och eller inte för just dig.

Vad är skillnaden på godartade och elakartade knölar?

Godartade ofarliga knölar är:

  1. Mjuka
  2. När du rör vid dem så flyttar de sig
  3. Är ytliga under huden
  4. Kan vara smärtsamma
  5. Brukar vanligtvis inte öka i storlek

Elakartade farliga knölar är:

  1. Hårda
  2. Flyttar sig inte när du rör vid dem, sitter oftast fast i hud eller vävnad
  3. Blir större med tiden
  4. Är vanligtvis smärtfria men inte alltid

Uppsök alltid en läkare på din vårdcentral om du har en knöl som växer i storlek, är smärtsam och samtidigt röd och varm, är hård och sitter fast i vävnad eller växer tillbaka efter att knölen har tagits bort.

Vad är orsaken till knölar?

  • Lipom: Fettknöl under huden som är godartad. Mjuk konsistens som flyttar på sig när du rör den. Vanligtvis oöm.
  • Aterom: Även kallad talgkörtelcysta som är en godartad knöl. Talgkörtlar återfuktar huden, när körtlarna täpps till bildas ett aterom. Vanligtvis mjuk och förskjutbar mot hudvävnaden. Knölen kan inflammeras och svullna, då blir den röd och varm. Ateromen bör då tömmas på vårdcentral eller Jourcentral.
  • Ganglion eller senknuta är en godartad knöl. Knölen är en vätskefylld utbuktning som bildas i anslutning till en led, vanligtvis på handleden men kan även bildas kring andra leder.
  • Cystor: Godartade knölar som är vätskefyllda blåsor som ibland uppstår i brösten och misstas för bröstcancer.
  • Fibroadenom: Godartade knutor i brösten som består av bindväv och mjölkkörtlar.
  • Bölder: Godartade knölar som består av en varansamling på grund av infektion eller inflammation. Hårda och ömma knölar som är röda och varma. Vid en böld bör du söka vård för att tömma knölen på var.
  • Ljumskbråck: Utbuktning av en tarmslynga genom en försvagad muskel. Detta är en godartad knöl.
  • Hemorrojder: Vener i ändtarmen som buktar ut och känns som en knöl, är en godartad knöl.
  • Förstorade lymfkörtlar: Kan vara både godartade och elakartade. Det är vanligt att lymfkörtlar förstoras både vid milda och allvarligare infektioner till exempel förkylning, halsont, halsfluss, urinvägsinfektion eller lunginflammation. Godartade förstorade lymfkörtlar försvinner av sig själv inom 2 veckor och om de inte har försvunnit inom 2 veckor bör en läkarundersökning bli gjord.
  • Cancer: Elakartade knölar som kan bildas på olika områden som bröst, testiklar, ändtarm, skelett, bindväv bland annat.

Hur ofta bör jag känna igenom min kropp?

Försök rutinmässigt undersöka kroppen en gång i månaden. Känn igenom halsen, armhålor och ovan nyckelbenen. Känn därefter igenom brösten, även män! Avsluta med att känna igenom ljumskarna. Män bör även känna på sina testiklar.

När bör jag söka vård?

Uppsök alltid din vårdcentral om du har en knöl som växer i storlek, är smärtsam och samtidigt röd och varm, är hård och sitter fast i vävnad eller växer tillbaka efter att knölen har tagits bort.

En knöl i bröstet bör alltid utredas, grips dock inte av panik om du känner en knöl i bröstet då det även finns godartade knölar men sök din vårdcentral snarast möjligast för att påbörja en utredning. Knölar som känns precis ovan nyckelbenet bör även de utredas snarast möjligast. En knöl på testikeln likaså.

Övriga knölar kan avvaktas i två veckor framför allt om du vet med dig att knölen uppkom efter en förkylning eller annan infektion. Eventuellt kan knölen försvinna självmant.

Om du är orolig för en knöl och har haft den i mer än två veckor bör du söka läkare för att få den undersökt. En läkare kan ibland vid en fysisk undersökning säga varför knölen uppstått och ge en behandling men orsaken är osäker så kan läkaren utreda dig på olika sätt; blodprover och ultraljudsundersökning är några exempel på undersökningar.

2.0.0