Kräkningar från 1 år

Kräkning innebär uppkastning av maginnehåll antingen ofrivilligt eller självorsakad. Det finns många olika orsaker till kräkningar. Det är vanligt att du även har andra symtom till exempel illamående, feber, diarré, nedsatt aptit och buksmärta.

Det finns flera symtom relaterade till kräkningar:

• Kräkningar med olika frekvens. Det brukar initialt vara mer frekvent för att sedan avta
• Illamående
• Feber
• Diarré
• Buksmärta
• Halsbränna
• Huvudvärk
• Nedsatt aptit
• Muskelvärk
• Viktnedgång

De symtom du har talar för orsaken till dina kräkningar till exempel;

Kräkningar och illamående i samband med feber, diarré och buksmärta är tecken på att dina symtom har orsakats av en infektion. Vanligtvis brukar orsaken vara magsjuka eller vinterkräksjukan. Trots att du mår dåligt så räcker det oftast med att vila och dricka och du blir bättre inom ett till tre dygn.

Kräkningar och illamående i samband med halsbränna brukar orsakas av magkatarr där det kräver medicin för kortsiktig behandling och livsstilsändringar för långsiktig behandling.

• Infektioner: Virus-, bakterie- och parasitinfektioner kan orsaka kräkningar, där virusinfektioner är vanligast. Feber, diarré, kräkningar och buksmärta är andra vanliga symtom. Bakterie- och parasitinfektioner kräver ibland läkemedelsbehandling, virusinfektioner räcker det med vila, febernedsättande vid behov och vätskeersättning.
• Magkatarr: När magsyran påverkar magen eller matstrupen orsakar det illamående, buksmärta högt upp i magen, halsbränna, nedsatt aptit och ibland kräkningar. Magkatarr påverkas ofta på grund av hög stress och livsstil, hög konsumtion av antiinflammatoriska läkemedel till exempel ipren, naproxen, voltaren kan orsaka magkatarr.
• Stress: Kan orsaka magkatarr.
• Läkemedelsbehandling: Det finns flertalet läkemedel som har illamående och kräkningar som en vanlig biverkan, ibland fasas detta bort men fortsätter det bör du diskutera fortsatt behandling med din förskrivande läkare om inte behandlingen är absolut nödvändig t.ex. cancerbehandling.
• Födoämnesallergi
• Graviditet
• Migrän
• IBS

Trots att du kan må mycket dåligt brukar kräkningar sällan vara allvarligt.

Det allvarligaste vid kräkningar är uttorkning på grund av vätskebrist. Stark törst, yrsel, mörk urin och huvudvärk kan vara allvarliga symtom på vätskebrist och bör följas upp av vården. Kräks du samt att du inte får i dig någon vätska överväg att vända dig till vården.

Du bör vända dig till vården om du kräks blod eller har en hög puls samt andningssvårigheter i samband med att du kräks. Om du har kraftig huvudvärk eller är nackstel, dvs om du försöker sätta hakan på bröstkorgen men har svårigheter att göra det, bör du även söka vården.

Har du feber samt kraftiga magsmärtor bör du överväga att vända dig till vården. Spädbarn med uppsvälld mage, feber, kräkningar samt känns trött och lojt behöver söka akutvård.

Misstänker du att du har fått i dig något giftigt ämne kontakta giftinformationscentralen eller en akutmottagning.

När du kräks förlorar du vätska samt viktiga salter. Det är därför viktigt att du får i dig vätska. Helst vätskeersättning som går att köpa på apoteket eller som du gör hemma. Då magen är retad är det bäst att få i sig små mängder i täta intervaller.

Gå över till att äta flytande kost dvs soppa, blåbär- och nyponsoppa till dina regelbundna måltider då detta retar magen mindre. Försök att få i dig en liten mängd även om du inte är hungrig. När du har slutat kräkas kan du börja äta igen men börja med till exempel buljong, kokt fisk, ris och vitt bröd som är skonsamt för magen. Vänta med mjölkprodukter tills du känner dig återställd.

Misstänker du att infektion är orsaken till dina kräkningar:

• Tvätta händerna regelbundet och noggrant med tvål och vatten
• Torka händerna noggrant och använd en egen handduk som ingen annan använder
• Stanna hemma om du är sjuk och undvik i möjligaste mån kontakt med andra i hemmet
• Undvik att laga mat till andra
• Håll handtag och kranar rena
• Städa badrummet efter varje besök

Du kan göra egen vätskeersättning hemma med detta recept.

• 1 liter vatten
• 6 tsk strösocker eller druvsocker
• ½ tsk salt (vanligt salt inte örtsalt eller liknande)
• Eventuellt 2 tsk koncentrerad saft eller fruktjuice för smaksättning

Blanda alla ingredienser. Det är viktigt att receptet följs noggrant med mått eftersom för mycket salt eller socker kan ha motsatt effekt. Om du är osäker på vattnets kvalitet till exempel utomlands kan du först koka vattnet och sedan blanda alla ingredienser när vattnet har svalnat.

För barn som inte vill ta emot vätskeersättning är det viktigt att ge i små mängder i täta intervaller till exempel små teskedar. Om ni även finner att detta är svårt går det att göra egna isglassar av smaksatt vätskeersättning som finns på apoteket till exempel Resorb hallon/päron/apelsin. Lös då upp vätskeersättningen i vatten, blanda i koncentrerad saft om du önskar mer smak (inte mer än 0,5 tsk om den innehåller socker) och frys i minst tre timmar. Det går även att lägga i färska bär innan du fyller i isglassbehållarna med vätskan.