Axelsmärta

Axeln och skuldrorna består av flera ben, muskler, ligament och senor som samverkar för att möjliggöra rörelse och stabilitet i området.

De tre huvudsakliga benen som bildar axel- och skulderområdet är:

• Skulderbladet (scapula): En trekantig benplatta som sitter på ryggen och ligger ovanpå revbenen.
• Nyckelbenet (clavicula): Ett S-format ben som löper från bröstbenet till skulderbladet.
• Överarmsbenet (humerus): Det största benet i överarmen som passar in i axelleden och möjliggör rörelse i armen.

De viktigaste musklerna i axeln och skuldrorna är:

1. Rotatorkuffen: En grupp av fyra muskler som omger axelleden och hjälper till att stabilisera den under rörelse.
2. Deltamusklerna: Två stora muskler som sitter på toppen av axeln och bidrar till att lyfta armen.
3. Triceps: En muskel som sträcker ut armen och sitter på baksidan av överarmen.
4. Biceps: En muskel som böjer armen och sitter på framsidan av överarmen.
5. Trapezius: En stor muskel som sträcker sig från nacken till skulderbladet och hjälper till att höja och sänka axlarna.
6. Levator scapulae: En muskel som sträcker sig från nacken till skulderbladet och hjälper till att höja skulderbladet.

Ligament och senor i axeln och skuldrorna är viktiga för att hålla benen och musklerna på plats och bidrar också till stabilitet i området.

Det finns många orsaker till att du kan få besvär eller smärta i axeln. Vanligtvis handlar det om överbelastning exempelvis av att du jobbar mycket med armarna eller överansträngning i samband med träning. Besvär i axeln kan även bero på en pågående virusförkylning, kronisk skada, artros eller ett benbrott.

Symptomen kan variera beroende på orsaken till smärtan, men kan inkludera smärta vid rörelse eller vila, stelhet, svaghet och nedsatt rörlighet.

Vanligtvis behandlas smärta och besvär i axeln i första hand med receptfria antiinflammatoriska i kombination med smärtlindrande läkemedel. Skulle smärtan inte bli bättre inom 7-14 dagar trots behandling kan en sjukgymnast hjälpa dig.

Du kan lindra smärta i axeln hemma genom att vila axeln från tung ansträngning, dock kan pendlingsrörelser vara bra för att förhindra stelhet. Använd kalla och varma kompresser på det drabbade området, ta receptfria smärtstillande medel och använd en slinga för att stödja armen. Det är också viktigt att undvika aktiviteter som kan förvärra smärtan.

Om smärtan inte förbättras med vila och enkel egenvård, eller om smärtan är allvarlig eller påverkar din förmåga att använda din arm, bör du kontakta en läkare.

Behandlingsalternativ kan inkludera sjukgymnastik, receptfria smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel, injektioner av kortison och i vissa fall kirurgi.

För att förebygga axelbesvär är det viktigt att undvika överbelastning och tunga lyft, särskilt om du har tidigare skador eller artros i axelleden. Regelbunden träning som fokuserar på styrka och rörlighet i axlarna kan också hjälpa till att förhindra skador och smärta. Det är också viktigt att undvika dåliga arbetsställningar och att använda korrekt teknik när man lyfter och bär tunga föremål.

Att undvika överbelastning, träna regelbundet för att stärka axelmusklerna och använda rätt teknik när du lyfter tunga föremål kan alla bidra till att minska risken för smärta i axeln.

Akut smärta uppstår plötsligt och kan vara resultatet av en skada eller olycka, medan kronisk smärta utvecklas gradvis och kan vara resultatet av överbelastning eller en kronisk sjukdom såsom artros.

Artros är en sjukdom som påverkar lederna i kroppen och orsakar smärta och stelhet. Det uppstår när brosket som täcker ledernas ytor bryts ner och blir tunnare, vilket gör att benen gnider mot varandra. Detta kan leda till inflammation, smärta och minskad rörlighet i lederna. Artros kan uppstå i vilken led som helst i kroppen, men är vanligast i knä, höft och händer. Det finns ingen bot för artros, men det går att lindra symptomen med olika behandlingsalternativ såsom sjukgymnastik, smärtlindring och ibland kirurgi.

Symptomen på artros kan variera beroende på vilken led som påverkas. Generellt sett kan tecken på artros inkludera:

1. Smärta och ömhet i lederna, som vanligtvis ökar vid rörelse och minskar vid vila.
2. Stelhet i lederna, särskilt efter vila eller stillasittande.
3. Svullnad och ömhet runt lederna.
4. En känsla av knäppning, knakning eller skrapande när man rör på lederna.
5. Minskad rörlighet i lederna, vilket kan göra det svårt att utföra vardagliga aktiviteter.

Om du upplever något av dessa symtom, bör du kontakta din läkare för en undersökning och råd om lämplig behandling.

Behandling av artros i axeln kan inkludera sjukgymnastik, receptfria smärtlindrande läkemedel och ibland injektioner av kortison i leden. Vid svåra fall kan operation vara nödvändigt. Det är viktigt att följa läkarens rekommendationer och råd för att hantera artros i axeln på bästa sätt.

Frozen shoulder, eller frusen axel på svenska, är ett tillstånd där axeln blir stel och smärtsam på grund av en inflammation i axelleden. Det kan ta flera månader eller till och med år för en frusen axel att läka helt och sjukgymnastik kan hjälpa till att öka rörligheten i axelleden och minska smärtan.

Sjukgymnastik kan användas för att behandla smärta i axeln genom att hjälpa till att stärka musklerna och öka rörligheten i axelleden. Exempel på sjukgymnastiska övningar kan inkludera bollövningar, stretchövningar och styrketräning. Din sjukgymnast kan hjälpa dig att välja övningar som är lämpliga för din specifika situation.

Rotatorcuffskador är vanliga orsaker till smärta i axeln och uppstår när musklerna och senorna i rotatorcuffen blir inflammerade eller skadade. För att undvika rotatorcuffskador bör du undvika överbelastning av axeln, träna regelbundet för att stärka axelmusklerna och undvika dåliga arbetsställningar. Det är också viktigt att använda rätt teknik när du lyfter tunga föremål och att värma upp ordentligt innan träning.

En röd och svullen axel kan ha flera olika orsaker, inklusive:

1. Skada eller trauma: En plötslig skada eller trauma, såsom ett fall eller stöt mot axeln kan orsaka svullnad och rodnad i området.
2. Infektion: Infektion i axelleden, såsom bakteriell artrit, kan orsaka inflammation och svullnad i axeln. Andra symptom kan inkludera feber och smärta.
3. Inflammatorisk sjukdom: Reumatiska sjukdomar är inflammatoriska sjukdomar och kan orsaka svullnad och rodnad i axelleden.
4. Tendinit: Tendinit i axelmuskler kan orsaka inflammation och smärta i axeln. Det kan orsakas av överansträngning eller upprepade rörelser.
5. Bursit: Bursit i axeln, som är inflammation i en slemhinnesäck, kan orsaka svullnad och smärta i axelleden.
6. Frozen shoulder: Frozen shoulder, eller frusen axel, är ett tillstånd där axelns rörlighet minskar på grund av inflammation och ärrbildning. Det kan orsaka svullnad och smärta i axeln.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om du upplever svullnad och rodnad i axeln, särskilt om det är svårt att röra armen eller i samband med feber. En läkare kan göra en noggrann undersökning och fastställa den underliggande orsaken till din axelsvullnad och behandla det på lämpligt sätt.

Här är några tips för egenvård vid axelsmärta:

1. Vila: Undvik aktiviteter som kan orsaka smärta i axeln och undvik tunga lyft.
2. Applicera kyla eller värme: Applicera is på det ömma området i 20 minuter åt gången flera gånger om dagen, eller använd en varmvattenflaska eller varm handduk för att lindra smärta och öka blodflödet till området.
3. Smärtstillande medicin: Receptfria smärtstillande medel, såsom paracetamol eller ibuprofen, kan hjälpa till att lindra smärta och inflammation.
4. Sjukgymnastik: En sjukgymnast kan hjälpa till att stärka musklerna runt axeln, förbättra rörligheten och minska smärta.
5. Stretching: Regelbunden stretching av axelmusklerna kan hjälpa till att förbättra rörligheten och minska smärta.
6. Korrekt hållning: Se till att du sitter och står med rak rygg och avslappnade axlar för att undvika spänningar och smärta.
7. Undvik stress: Stress kan orsaka spänningar i axelmusklerna, vilket kan leda till smärta. Försök att minska stressnivåerna genom avslappningsövningar eller andra stresshanteringsmetoder.

Impingementsyndromet är en skada som kan uppstå i axelleden där vävnader såsom senor eller muskler kläms mellan ben och mjukvävnad i axeln. Det kan orsaka smärta, inflammation och nedsatt rörlighet i axeln. Oftast uppstår impingementsyndromet gradvis på grund av överbelastning av axeln, men det kan också orsakas av en skada eller anatomiska förändringar i axeln. Impingementsyndromet kan behandlas med sjukgymnastik, antiinflammatoriska läkemedel, injektioner eller i svåra fall kirurgi.

Ja, det är möjligt att bryta axeln. Axeln består av flera ben, inklusive skulderbladet, överarmsbenet och nyckelbenet, och alla dessa ben kan brytas vid en skada eller olycka. Vanligtvis sker axelbrott på grund av en högenergisk skada, till exempel en bilolycka eller en fallolycka där du landar på axeln eller armen. Symptomen på ett axelbrott kan vara smärta, svullnad, stelhet och nedsatt rörlighet i axelleden. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om du misstänker att du har brutit din axel.

Plötslig svaghet i axeln:

Plötslig svaghet i axeln har flera orsaker inklusive skador, överbelastning, nervproblem och sjukdomar. Vanligtvis kan plötslig svaghet i axeln orsakas av en rotatorcuffskada eller impingement, där en muskel eller sena i axeln kläms mellan benen i axeln. Andra orsaker kan inkludera en fraktur, ledinstabilitet eller bristningar i muskler eller senor i axeln. Neurologiska orsaker som stroke eller nervskador kan också orsaka plötslig svaghet i axeln.

Om du upplever plötslig svaghet i axeln bör du söka medicinsk hjälp för en korrekt diagnos och behandling. I väntan på medicinsk hjälp kan du använda stödjande hjälpmedel som en sele eller ett axelbandage för att stabilisera axeln och minska smärtan. Du kan också använda is för att minska svullnad och inflammation i området. Undvik att använda den skadade armen och undvik aktiviteter som kan förvärra smärtan och svagheten i axeln.